|
Snittar & Bubbel kom vi att kalla
de invigningsföreställningar vi arrangerade i samband med att vi
invigde Sturepalatset. Den före detta Centrumkyrkan blev under våren
2010 möjlig för Studie-främjandet att hyra av företaget ELVA som
tagit över fastigheten. Under sommaren började vi köpa bord och
stolar och sen djuddämpades taket och teknik köptes in för pengar
Studiefrämjandet sökt och fått i bidrag för projektet. Kraxkompaniet
står för skötseln och merparten av verksamheten i Sturepalatset.
Själva namnet på lokalen kom till genom en tävling som vanns av
Kristina Larsson. Namnet kommer sig av att skofabriken Sture har
legat mittemot där Sveas bageri nu ligger. Föreställningen var tvungen att repeteras in samtidigt som Sturepalatset mer eller mindre var en byggarbetsplats. Scenen byggdes ut, matta lades och draperier och teknik skulle upp. Vi valde att ta det bästa ur ett antal gamla föreställningar och blanda med nya sångnummer för att snabbt få ihop en invigningsföreställning. Aktörerna var inte alltid desamma som gjort numren ursprungligen så det krävdes nästan lika mycket repetitioner som vanligt. Stressigt värre blev det som vanligt men det är nog så det ska vara. Inför Snittar & Bubbel skapades också vår servicegrupp som leddes av Jenny Gunnarsson som just denna gång valde att inte stå på scenen. Denna servicegrupp bestående av ett härligt gäng tjejer som emellanåt förstärktes av en och annan karl gjorde ett digert jobb där de tillverkade snittar och serverade, servade och städade allt med ett leende på läpparna. Bubblet fick bli alkoholfritt eftersom tillstånd inte var ordnat men det tror jag inte alla förstod. Det var en upplevelse att lyckas köpa nästan 100 flaskor alkoholfritt vin på Systemet, man får beställa kan jag meddela, det är väl inte någon storsäljare annars misstänker jag. Vi fick in strax under 100 gäster per föreställning som var tre till antalet och jag tror och hoppas publiken var nöjd efteråt. Det blev dessutom tre något olika föreställningar eftersom vissa aktörer inte kunde medverka varje gång. Premiär var det för min dotter Tove Palm som fick vara med och sjunga trots att hon bara är 10 år. Övriga medverkande var jag, Susanne Karlsson, Roger Hallblom, Inger och Charlie Broström, Thomas Karlsson, Ulrika tångring, Erica Karlsson, Ingela Johansson, Dan-Åke Moberg, Henric Bergwall, Krister Grankvist, Kristina Larsson, Britt-Marie Erlandsson och nykomlingen Elisabet Tellander. Vid en föreställning var också tioåriga Louise Grännsjö med och sjöng. Inger Andersson regisserade denna gång utan Mille och jag producerade. I teknikbåset gjorde Roger Grännsjö en heroisk insats inte minst innan vi kom igång då han jobbade hela nätter för att få allt att funka. Ljuset sköttes av Sonny Karlsson och "spotten" av Marianne Persson och Camilla Rejsby. Bittan Gustavsson fixade kläderna som vanligt och K-G Johansson fixade affischer och annan reklam. Denna gång gjorde vi också mycket reklam via Facebook och Twitter och det tog främst Kristina Larsson hand om. Vi börjar bli ett stort gäng som hjälps åt men fler är välkomna, varmt välkomna! Susanne Karlsson, ordförande Kraxkompaniet |
|
|
|
|
